nedräkningar & glashus
det är torsdag och tiden går behagligt fort just nu, har fortfarande en sur smak i halsen av alla bubbelbad på gatorna men jag kan ju svälja igen utan att kasta upp, så länge jag står lite på avstånd och inte hoppar rakt in i grytan går detta som på räls. ingen kan kasta sten i glashus som jag.
jag vill egentligen inte göra någonting,jag räknar bara ner dagarna. jag vill bara ligga vid havet på en luftmadrass, pussa på läpp-piercingar och köpa cigaretter för 7 kronor paketet.
i close my eyes and the flashback starts
fredag 21 maj och mindre än tre veckor kvar tills jag åker tillbaka till min fristad med världens vackraste strand. jag letar efter lugnet i kroppen, försöker sova sammanhängande timmar och tänka långsammare, förnuftigare och klippa alla motsträviga känslor i småbitar och fånga guldkornen i stället, låta luftslotten sakta spricka eftersom dom iallafall inte betyder någonting för mig, jag bygger hellre sandslott och samlar snäckor, tittar på tidvattnet.
jag åker till linda i karlstad på söndag och tar ledigt från bubblan. vi ska grilla, prata och samla energi. det är längesedan jag var så orkeslös som i det sista. jag vill bara tillbaka till boracay och strandkanten och havet och sittpuffarna under palmerna, händerna att hålla, lyckan att dricka, lugnet inuti. jag gör det snart.
innan jag åker ska jag hem till mamma och sofie och säga få mer energi.
nu ska jag hoppa in i duschen, diska upp, promenera ner till donald ute och dricka kaffe med johanna.
det börjar bli sommarvärme i luften i oslo och jag vet att det är en vacker stad med en vacker hamn och jag vet att jag älskar den, men jag har glömt av det litegrann och därför måste jag bort så att jag kan komma tillbaka och vara nöjd igen.
i wish you were here
