bärja vad du kan från det här vraket.


45780-230
dethär är jag det var på gp en gång med pappas tegelsten-kamera med hundra funktioner jag tror det var andy som tog den jag tror jag fyllde år eller något och tompa kom med blommor han snott från en trädgård.
och du.
jag är ett vrak nu jag vet det och jag hittar liksom inte ut inte hem hur jag än. men baby jag kommer hem snart kanske kan jag börja leva då bland kullersten och pilsner såsomdetalltid var förut. jag förstår inte hur jag ens för ett ögonblick kunde tro att jag skulle klara livet utan dig. vi håller hårt nu jag kommer hem snart du kommer hit snart. allt är inte förgängligt, föränderligt...
och en kropp är bara en kropp och jag försöker äta. i promise. det är bara så mycket som äcklar mig. du vet. jag har iallafall ätit filmjölk och russin. emellanåt mår jag liksom ganska bra om jag har annat att tänka på om någon pratar mig igenom nätterna så jag liksom slipper men sen tar verkligheten vid kastar upp över mitt ansikte och efteråt gråter jag i vasken och det är fan så jävla dumt alltihop egentligen det är lyrik och paranoia men jag ler inte för er era jävlar. det är morgnarna och nätterna som är värst. ibland fattar liksom inte människor bara. och vissa gör och dom skäms man för att man behöver fast man inte borde.

you fake a strained, sort of grin
that matches the shape you're in
and accept any lies are truth
after the long year that we've been through

you ain't doing nothing that i don't already know
when you say life takes turns like fiery shadows
red house painters

45780-231
im coming home.

Kommentarer
Postat av: Anonym

jag vet

and i fucking hate it.

2006-07-18 @ 16:09:28
Postat av: Anonym

åh dem bilden är bäst

2006-07-20 @ 23:14:49
Postat av: Anonym

FAAAAAAAAN VA SNYGG LANGE VA DÄR!



EN VECKA KVAR!

2008-06-21 @ 21:58:23

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0