the hardest part

Everything I know is wrong
Everything I do, it's just comes undone
And everything is torn apart

sanna flyttar vidare idag och en annan kommer väl ikväll och jag orkar fan inte. det kommer smälla jag vet det och det är inte bra på en måndag för det finns ingenstans att ta vägen då så nu måste jag ha ont i magen hela dagen istället. egentligen vill jag bara gråta idag men det får man inte och jag borde nog prata med någon men jag skulle nog seriöst börja gråta då och ja. det går inte, det gör ingenting.
jag har sovit dåligt i natt trots fyra fem-i-tre shots. jag vaknade med halva kroppen utanför sängen och kramp i magen. jag vet inte varför. jag drömde om cancerknutor det minns jag. jag var i en hiss i drömmen som stannade och det ploppade upp cancerknutor och tumörer där knapparna i hissen ska sitta och jag kom inte ut för jag ringde hissreperatören och han sa att jag fick sitta kvar ett par veckor för onkologen hade inte tid för cancerhissar. det är inte normalt, konstigt att jag har värk i benen när jag spänner mig hela nätterna. jag tycker inte om att sova. vi åt mackor hos mamma innan vi åkte.

köpenhamn, det flödar           

& det blev reunion i helgen och jag förstår inte varför jag var så nervös det gick bra ju det var som vanligt nästan bland ölburkar och prata-i-munnen och springa i lera som tusen gånger innan.

(and the hardest part
was letting go, not taking part)

- coldplay






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0