8 januari 2007



kanske önskade jag hela tiden att en gång till, bara en gång till känna din hårdhet i ryggen mot låren och inuti bara för att trasas sönder  bara en gång till eftersom mitt liv är ditt fast jag vägrar och jag går sönder det gör jag tusen gånger därefter
jag vet att det är mitt fel
min kropp lyder mig inte, din lyder inte mitt hjärta vill du ta sönder får du, kanske önskar jag att du tog mitt liv med dig bara en gång till sen aldrig igen
så många aldrig har jag sagt att det inte längre hörs när jag pratar om dom eftersom dom ingenting betyder
men
jag vet mer än dig och det är därför jag inte kan berätta för du skulle aldrig tro mig men jo jag är säker
jag vet att du ingenting vet eftersom du säger att det är henne du vill ha och det är ju omöjligt eftersom det är jag som älskar dig  och jag hör ju att du skriker efter mig ibland men att du inte hör mig förstår jag ju eftersom jag ingenting säger längre

och eftersom jag är livlös fortsätter jag skrika

så när jag bryter upp med det jag kallat mitt liv här och säger att jag flyttar nu bara sådär för det kommer jag att göra men jag vet att du inte tror mig eftersom jag har sagt det hundratalsgången men jo
och jag kommer säga att det inte har någontingmen dig att göra eller oss eller det som hänt att det har ingenting att göra med att du älskar någonannan och jag inte står ut med det och jag är trött på att gråta skrika kräkas
nej det har ingenting med oss att göra fast allting har det eftersom jag inte kommer över det
jag kommer ljuga och du kommer tro mig eftersom jag vet allting och du ingenting


Kommentarer
Postat av: J

oj.. ja det var verkligen en annan tid ett annat liv...

2007-10-01 @ 17:28:01
URL: http://metrobloggen.se/septemberregn

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0