darling

äntligen hemma i mammas lägenhet i blåsiga skåne mitt hjärta hoppade över två slag när bussen rullade in i helsingborg med alla färger ljus minnen och kullerstensgator jag längtat efter.
jag har suttit sju timmar i en fullproppad buss utan att kunna röra på mina ben eller andas och utan min iPod eftersom den ligger kvar i henkes jackficka. jag var rätt förbannad på mitt eget eviga slarveri. jag glömde alla linnen och tshirtar hemma men fick med mig tretton scarfar för det får jag ju nog användning för.

det har hänt så mycket de senaste veckorna har inte riktigt kunnat förhålla mig till det eller reda ut det men det spelar ingen roll kontentan är att jag har det bra det har varit dans och alkohol som brukligt på oslos gator med alla mina fina vänner på alla våra fina krogar. det var liksom min kompensation för att jag slarvat bort månader och min hjärna på dumheter och fantasier.
jag har gjort mycket jag har fått ifrån lämnat och kommit tillbaka till något, någon mycket bättre. egentligen har jag alltid vetat ibland krävs det inte mer än att öppna sina ögon, släppa sarjen. och vissa människor är fina godhjärtade förlåtande nog att stå där ett halvår i efterhand med öppna armar säga välkommen hem
att man liksom bara får krypa in och ihop igen.



nu ska jag slappa i eslöv med mamma och christer och dricka rödvin
imorgon ska jag ringa min sofie sen börjar två veckors galenskap
så som bara vi kan