...

alla om som kryper i kroppen alla men som inte hittar ut
jag ovanför allt som aldrig skulle tappa mig själv igen men inte heller det var sant jag förlorade mig, mina armar som utan styrka mina ben som bara vänder och går och hjärtat som slår för hårt slår för fort
och som slutar utan förklaringar
jag har inga meningar kvar att sätta samman inga verb att böja, inga ord att bygga
bara fantasier att fastna i, vanföreställningar att rygga undan för
jag värker och vet inte varför

om inte luften tagit slut och syret



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0