sen natt, tidig morgon.
det var texas, danskebåt, julbord gammeldams-vinfylla på Majoren ikväll. jag har dragit ut på tiden, promenerat långsamt hem, tittat i skyltfönster och på kebabspyor längs fashionabla Bogstaveien en timme. är livrädd för att försova mig till bussen hem. jag gjorde det när maria (en av mina äldsta vänner som jag ser en gång varannat år nuförtiden, men vissa förblir vänner iallafall, på gott och ont, med till eller utan tid) skulle gifta sig. jag bodde i norrköping tillsammans med richard på olai kyrkogata med vår katt sirpa och jag hade bokat bussbiljett hem till detta livsavgörande ståhej för månader sen och försover mig naturligtvis. missar bussen, köper flygbiljett hem för tretusen kronor, får mamma eller pappa att hämta mig på flygplatsen, bytar om och sminkar mig i baksätet på bilen som körs olagligt fort till kyrkan och kommer pyttelite sent och får smyga in längt bak bland bänkarna. men jag hann och det var ändå värt det, naturligtvis. livsavgörande ståhej till all ära. för vem ska inte vara där om inte dom som byggt lego och samlat på rabattkuponger i varuhus när du var kid? iallafall någon. jag kanske inte är nutid realtid eller ens nära nuförtiden eftersom liv och städer kommer emellan med åren men jag är dåtid, barndom, träningsläger, jordgubbsmilkshake, tandställning och Pepino fylla i köpenhamn. all tid är viktig tid. därför blir jag rädd när den flyger iväg. smulas sönder mellan årstider, flyter i land på någon annans strand.
vad är ord? jag kan inte ge några löften eller ta beslut. hela världen vill jag se minst. och om jag inte skulle landa, får jag åtminstone flyga.
vad är ord? jag kan inte ge några löften eller ta beslut. hela världen vill jag se minst. och om jag inte skulle landa, får jag åtminstone flyga.
Kommentarer
Postat av: Mija
Lego jordgubbsmilkshake, kuponger och pepino. Din vänksap som alltid bestått. Hur många mil vi än har haft mellan oss. Hur många år det än tar innan vi ses, om så en kvart bara. Jag är glad som attans att du hann närvara när vi jiddra i kyrkan. Fast det kostade dig en fömögenhet. Vi har ju ändå byggt en egen "baren". Legot som man tar fram ibland(snart får Leo ärva mitt), med års mellarum, det håller lika bra som vår avlägsna vännskap. Hoppas du nte försov dig denna gång. Kram
Trackback
