im coming home
detta skrev linda på spegeln innan hon flyttade hem. det står fortfarande kvar
nu sätter jag mig på nattbussen hem till skåne om några timmar och det ska bli helt underbart. måste bara få tummarna ur röven och köpa julklappar. satsar stenhårt på den 23e varje år och blir lika förvånad varje gång jag inser att tjugotusen andra kommit på samma brilianta idè. hela dagen går jag och är folkilsk och irriterar mig på människors dåliga framförhållning, förutom min egen förstås.
igår var det söndag i oslo och vi försökte låtsas som att linda visst var kvar och skulle hålla låda med mig och lina.
vi åt middag på bolenti, drack glögg hos min älskling kim på grotten, drack en öl på tordenskölds och gick sen till Lipp där patrick spela. världen är liten, inte sett honom sen norrköping innan vi sågs i oslo för nån månad sen. två för en i baren är lika med dödsdom och så även denna gång, öl och jäger, bubbel trubbel och sen vidare till taket på Grand med alex och dipp, dans dans med svåra steg sen tillbaka i samlad trupp till Lipp för att hämta upp patte och hem till vårt kök för efterfest eftermys efterskott kalla det vad ni vill men det är så vi gör det. imorse ville jag naturligtvis skjuta mig i huvudet, men det hör till måndagar så jag tar det inte på så stort allvar.
so here we are
min vapendragare och ängel
vintern har kommit till oslo och det är så förbannat iskallt och halt och mörkt och depressivt men det går iallafall. i söndags sörjde vi att en i familjen (linda) överger oss för sverige och karlstad med en jättefest på etoile och innan det hade vi tjejmiddag på Dinner. vi vältrade oss i bubbel och shot och kvällen för min del tog inte slut förrän åtta på morgonen någonstans i ett annat kvarter. jag har gjort slut och står på egna ben, druckit för mycket, tänkt på farfar som skulle fyllt år i veckan, på mamma som gjorde det och på min egen själ. nu ska jag svira om och möta
linda på en öl. bara för att vi kan.
whats up lucky bird
well, i söndags packa jag väskan och åkte tillbaka till stockholm. jag har druckit fem flaskor bubbel med linda på Caféet dansat pratat skrattat åkt limo efterfestat på Grandhotell med blackburn fc, varit bakfull och kokat makaroner och tittaat på film med anders, sovit på en luftmadrass, tittat på NKs julskyltning, ätit pizza med lelle pasta med söta sanna för första gången på flera år pratat norrköpingsminenn på gott och ont, lekt kurragömma på hotell ätit lunch med pappa haft katastrofdrömmar och andats en hel jävla mycket. nu ska jag hem och kvävas. blir tyvärr så för jag kan inte förhålla mig till något nu. eller någon.
vi blondiner är så lättroade
JA JAG MÅSTE HEM Å SVIDA OM OCH SÄTTA PÅ MIG ANSIKTET
oj va stort det blev haha
18:56Lina
haha
DET SER SÅ ROLIGT UT
19:27Caroline
JA. OCH HYSTERISKT. SPECIELLT MED UTROPSTECKEN!!!!
...
igår var det allas vår dansdrottning sannas bursdag och vi firade hemma hos hasse och june med god mat, goda viner, singstar och skratt. vi som aldrig kan gå hem åkte vidare till klingenberg och i morse vaknade jag med ett bultande huvud och tokångest. nä ska läsa färdigt och trycka i mig min soppa och sen åka hem till kim och få lite omsorg av hans soffa
måndagsmelakoni
jag saknar solen dagsljus d vitamin. det blir mörkt så fort nu.
jag ska spendera kvällen helt ensam i min soffa med underbar och älskad av alla i dvd:n, kamomillte och ostsmörgåsar sen ska jag sova, vakna, jobba dagvakt sen vi¨dare hem till hasse för födelsedagsmiddag för sanna. det blir fantastiskt. igår var det bio sen öl dans knäckebröd i sängen och idag tidigvakt plus whiskysmakning. spelade melankoniska nostalgiska heartbreaking crap-låtar på jobbet hela dagen och lät mitt hjärta delas i tiotusentals delar.
livet har sina goda stunder? men ändå.
(det är bara du som får dra fem fingrar över mitt ansikte och ändå inte komma för nära, kom närmre och kryp in och jag vet alla punkter på din kropp man kan känna pulsen skulle känna igen ljudet av dina hjärtslag bland hundra men några meningar kan jag inte bryta)
när det skymmer över stan
idag föll första snön. jag har varit avtrubbad och haft bomull i hjärnan som en konsekvens av all dricka igår men det har varit ganska skönt, bakfyllan är en riktig saviour när det är för mycket trafik i hjärtat bröstet tankarna. den liksom hindrar mig från av svämma över av alla tvetydiga känslor jag inte vill ha någonting att göra med.
det var varit en alltigenom grå och trasslig dag och jag vet i vanlig ordning varken ut eller in eller jo, att jag fryser om fötterna att jag lider av sömnproblem att jag har legat på knä och skrubbat rent vårt äckliga kylskåp att linda flyttar om ett par veckor och patrik flyttar in att jag inte trivs längre att jag åker till fillipinerna i mars att jag sprang rakt in i någonting gammalt och numera främmande i en toalettkö att jag fick hjärtklappning och plötsligt kom ihåg allt ont vi gjorde varandra men att lasse blev fint iallafall och kom ihåg mig då, att jag åker tillbaka till stockholm den 5e att jag aldrig verkar landa och att jag inte ska dricka en droppe förrän sannas födelsedag. jag ska se katastroffilmen 2012 på söndag och kommer säkert drabbas av än mer livsångest efter den och jo just den, Thon du kan dra dig i röven.
vindimmor & ett borttappat förstånd.
här vill jag vara nu. sitta och titta på poolen och havet från pappas balkong och inte bry mig om någonting eller någon. speciellt inte mitt värkande dagen-efter-huvud. gårdagen slutade inte så smart heller ska sägas. i tillägg är vi nu en stol fattigare på holbergsgate. men! på torsdag är det winnerbäck och det är ju väldigt höstmysigt. jag ska stänga av mobiltelefonen och göra mig onåbar. det finns ingenting bättre ibland. ring som galningar jag kommer inte svara ändå! hahaha! fuckers.
save me san francisco
jag fruktar att en liten höstdepression kommer krypandes. jag har försökt jaga bort den med adventsljusstakar, ny ursöt mini laptop och fina raggsockor men jag vet inte jag. det är väldigt slitsamt att vara så vilse som jag är, mer eller mindre alltid varit. min vän linda skulle hellre åka skidor i hundra dagar. jag undrar när den ger med sig, denna känslan av att ständigt längta bort, till något nytt, något gammalt, bara det är annorlunda. jag inser själv att det blir en omöjlighet att njuta av nuet när man fungerar som jag gör. just nu skulle jag vilja sitta i en kajak under broarna i prag och ha solen i ögonen och friheten i ryggen. slänga mobiltelefonen i vattnet och sluta längta efter omöjligheter och sagor, sluta drömma om alla speciella människor som jag saknar och som saknar mig tillbaka.
jag är ganska osams med mig själv idag. jag kommer inte överens om någonting, inte ens om hur jag mår. det är grått och riktigt iskallt ute, sån kyla som kryper in under skinnet oavsett dunjackor och stickade tröjor. det är onsdag och jag har inflammation i höftleden och äter voltaren. jag trotsar min sjukskrivning eftersom jag inte har råd med det och haltar upp och ner för trapporna. idag ska jag inte göra någonting, och inte dricka någonting. jo jag ska koka te och åka hem till kim och gömma mig under täcket samt se på film. funderar på att smita lite tidigare från jobbet och köpa en ny dunjacka. och ja, jag inser att jag blivit matrealist över en natt och försöker köpa mig lycka. väldigt sunt, och ekonomiskt.
höstlöv och mellanhavande
stockholm live
gränsklubb och lovikavantar
det finns ingen plats som hemma
now i´ve got that feeling once again
måndag kväll och helgen var varit alltigenom lugn och fridfull. trivs bäst med mig själv och mina böcker just nu. första gången på väldigt länge jag inte vill springa tillbaka till oslo. jag vill bara fly litegrann. åka rundor och skaffa nya inputs. måste ha nya inputs. tänker på stockholm på söndag, på gammal vänskap och gammal kärlek, höstluft, badkar med lejonfötter, förhoppningar. tänker på london med tjejerna, hur befriande det är att vara kring människor som inte kräver någonting av dig, vill ha någonting i gengäld, förväntar sig saker. där du inte behöver ge någonting annat än dig själv för att räcka hela vägen ut. jag tänker på farfar och hur mycket jag saknar honom, på krusbärsbuskarna i pappas trädgård, på alla olika liv jag levt och genomlevt (överlevt). på hur djupt vattnet är, hur bottenlöst mitt bröst kan vara, hur högt luften står på morgonen i oslo och hur det doftar av bränt bröd och minnen jag inte får tag på. att pappa har köpt en lägenhet i puerto rico där man kan se havet och bergen från poolterassen, att jag skulle kunna åka dit om jag vill, en liten stund och bara vara jag. jag tänker på hur många gånger jag har börjat om från början, och om jag kan göra det igen.
sedan tänker jag inte så mycket mer.
now i´ve got that feeling once again
i can´t explain you would not understand
this is how i am
i have become comfortable numb
- pink floyd
sen natt, tidig morgon.
vad är ord? jag kan inte ge några löften eller ta beslut. hela världen vill jag se minst. och om jag inte skulle landa, får jag åtminstone flyga.
nostalgi och nordanvind
fick skrivstopp ett par veckor. det är snart vinter i oslo. eller höst, kall höst. blåser isigt kallt på kvällarna och nätterna men på dagarna står luften högt och himlen är klarblå. jag hoppas på en fin höst med mjukt mörker.
i måndags var jag lina danne och henke på green day på spectrum. det var mäktigt och går inte beskriva i ord. stort, obegripligt. tillbaka till tonårsrummet och hej vi äger hela världen.
imorgon åker jag hem till skåne. denna gången ska jag äta tacos och dricka rödtjut hemma hos mamma, åka på släktträff på danmarksbåten med pappas sida, äta tårta med farmor, färga håret samt titta på emmas nyfödda underverk. nästa vecka åker jag till stockholm för livspaus+ny input i fem dagar. och idag köpte jag och linda en tripp till london efter jul. jag är ganksa överens med livet i stort. lite tvivel, lite vardagsslentrian, lite längta långt bort känsla, men ganska kär i alla dagar iallafall.
man kan inte begära allt. kan man?
take only what you need from it
love strikes first
har egentligen inte haft för mig så himla mycket på senaste. jobbat, tränat, läst böcker, träffat mina hjärtan, dansat, druckit, sovit, träffat kim, tvättat kläder, druckit kaffe med hanna, tittat på lisa ekdahl,plockat löv. Överhuvudtaget varit ganska lugn, strosat raka vägen hem efter jobbet och hållt mig i skinnet de flesta dagarna. sen finns det ju alltid undantag som bekräftar regeln. Jag plinga hem green day biljetter idag. ganska nöjd med det mesta.
nu höjer vi ribban!
05.59:
"full på en tisdag, kåt som ett oväder, hamnat i säng, fantiserar om dejlig mus och slåss med en anaconda i sängen..."
ahahaha! oj all min forna smsångest släppte på studs.
why won´t you talk about it?
veckan har gått i hundranittio och varit fylld med massor av fina saker. sensommarvärme och promenader över broar och torg i tjeckien, badkarsbad och restauranger, dans med linda och camilla, ostkaka och kramar. men så står jag här ändå med en sten i bröstet, en klump i magen, en rädsla i hjärtat och vet inte åt vilket håll jag ska titta åt eller vad jag ska fokusera på. ibland vill jag bara riva sönder alltihop, smula sönder i små små bitar och kasta upp allting i luften. jag har legat i fosterställning i en skinnsoffa halva dagen på andra sidan staden och blivit klappad på och fem fingrar strykande över ansiktet. du vet väl vad det betyder?
jag skulle vilja sova undan all oro, all motvilja som krigar i mig hela tiden. slippa svara i telefon utan att någon blir besviken, slippa ringa upp, höra av sig, sitta fast vid. jag vet inte varför men ibland dunkar det så vilt i bröstet och jag sliter efter luft och räcker inte till åt två, kan inte låtsas vara mer eller närmare än jag är. och ibland blir jag arg, inte mycket men litegrann. eftersom jag trodde att du visste. eftersom du vet men ändå ska ta tag i min hand när jag nyss släppt taget, dra i mina armar när jag vänt ryggen till. hålla handen för min mun när jag redan tappat andan, som för att ändra på, skriva om så att det passar bättre, färglägga där det fattas, ruta ett, två, måla nummerr tre röd. när du vet att jag inte kan göra dig nöjd, eller till lags.
